Richter 5 | Nya Levande Bibeln

Deboras och Baraks sång

1 Debora och Barak sjöng sedan en sång om den underbara segern: 2 "När Israels furstar visar vägen och folket villigt offrar sig, prisa Herrens namn! 3 Hör ni kungar, lyssna ni härskare! Jag ska sjunga inför Herren och spela inför Israels Gud. 4 Du Herre ledde oss ut ur Seir och fram över Edoms slätter och marken skakade, himlen öppnade sig och molnen tömde sig på regn. 5 Bergen skälvde inför Herren, den väldige på Sinai, Israels Gud. 6 På Samgars och Jaels tid låg vägarna öde. Vandrarna valde vindlande stigar. 7 Israels städer låg tomma tills Debora blev en mor för Israel. 8 När Israel valde nya gudar kom katastrofen. Varken sköld eller spjut fanns. Israels 40.000 saknade vapen. 9 Jag gläder mig åt Israels ledare och åt alla som villigt följer dem! Prisa Herren! 10 Prisa honom, alla ni som rider på vita åsnor och sitter på dyrbara mattor, och alla ni som går till fots. 11 Lyssna till sångarna som sjunger lovsång till Herren vid brunnen, sången om hur Herren räddade Israel med sina krigare. Herrens folk tågade in genom portarna! 12 Vakna Debora, vakna och sjung! Stå upp, Barak! Du Abinoams son, för bort dina fångar! 13 De tappra som fanns kvar marscherade ner från berget Tabor. Herrens folk kom till mig med sina ledare. 14 De kom från Efraim och Benjamin, från Makir och Sebulon. 15 Isaskars furstar följde Debora och Barak ner i dalen. Man drog dit ner på Herrens befallning. Men Rubens stam blev kvar vid sina eldar. 16 Varför satt du hemma vid hjordarna och spelade på din herdeflöjt? Rubens stam är splittrad. 17 Varför stannade Gilead på andra sidan Jordan? Och varför blev Dan kvar vid sina fartyg? Varför satt Aser kvar vid stranden i lugn och ro? 18 Men Sebulons och Naftalis stammar riskerade livet på stridsfältets höjder. 19 Kanaans kungar stred vid Taanak, nära Megiddos källor, men de blev utan silver och utan byte. 20 Till och med himlens stjärnor stred mot Sisera. 21 Den brusande floden Kison förde bort dem. Dra vidare, var stark! 22 Hör hovtrampet från fiendens hästar! Se, hur stridshästarna jagar fram! 23 Men Herrens ängel förbannade Meros. 'Förbanna dess inbyggare', sa han. 'De deltog inte i striden mot Herrens fiender.' 24 Välsignad ska Jael vara, kaineen Hebers hustru, ja, välsignad mer än andra kvinnor som bor i tält. 25 Han bad om vatten, men hon gav honom mjölk i en dyrbar skål! 26 Hennes hand grep efter tältpluggen, och med snickarens hammare genomborrade hon Siseras tinning. 27 Han sjönk ner vid hennes fötter och var död. 28 Siseras mor såg väntande ut genom fönstret. 'Varför dröjer hans vagn så länge? Var är klappret av hovar?' 29 Då svarar hennes hovdam, och själv ger hon samma svar: 30 'Bytet är stort, en flicka åt var man, eller två, dyrbara mantlar åt Sisera och vackra tyger till mig. Allt detta som byte!' 31 Herre, som Sisera ska alla dina fiender förgås, men de som älskar Herren ska stråla av kraft som den uppgående solen!"Därefter fick landet fred i fyrtio år.

English Standard Version

The Song of Deborah and Barak

1 Then sang Deborah and Barak the son of Abinoam on that day: 2 “That the leaders took the lead in Israel, that the people offered themselves willingly, bless the Lord! 3 “Hear, O kings; give ear, O princes; to the Lord I will sing; I will make melody to the Lord, the God of Israel. 4 “Lord, when you went out from Seir, when you marched from the region of Edom, the earth trembled and the heavens dropped, yes, the clouds dropped water. 5 The mountains quaked before the Lord, even Sinai before the Lord,* the God of Israel. 6 “In the days of Shamgar, son of Anath, in the days of Jael, the highways were abandoned, and travelers kept to the byways. 7 The villagers ceased in Israel; they ceased to be until I arose; I, Deborah, arose as a mother in Israel. 8 When new gods were chosen, then war was in the gates. Was shield or spear to be seen among forty thousand in Israel? 9 My heart goes out to the commanders of Israel who offered themselves willingly among the people. Bless the Lord. 10 “Tell of it, you who ride on white donkeys, you who sit on rich carpets* and you who walk by the way. 11 To the sound of musicians* at the watering places, there they repeat the righteous triumphs of the Lord, the righteous triumphs of his villagers in Israel. “Then down to the gates marched the people of the Lord. 12 “Awake, awake, Deborah! Awake, awake, break out in a song! Arise, Barak, lead away your captives, O son of Abinoam. 13 Then down marched the remnant of the noble; the people of the Lord marched down for me against the mighty. 14 From Ephraim their root they marched down into the valley,* following you, Benjamin, with your kinsmen; from Machir marched down the commanders, and from Zebulun those who bear the lieutenant’s* staff; 15 the princes of Issachar came with Deborah, and Issachar faithful to Barak; into the valley they rushed at his heels. Among the clans of Reuben there were great searchings of heart. 16 Why did you sit still among the sheepfolds, to hear the whistling for the flocks? Among the clans of Reuben there were great searchings of heart. 17 Gilead stayed beyond the Jordan; and Dan, why did he stay with the ships? Asher sat still at the coast of the sea, staying by his landings. 18 Zebulun is a people who risked their lives to the death; Naphtali, too, on the heights of the field. 19 “The kings came, they fought; then fought the kings of Canaan, at Taanach, by the waters of Megiddo; they got no spoils of silver. 20 From heaven the stars fought, from their courses they fought against Sisera. 21 The torrent Kishon swept them away, the ancient torrent, the torrent Kishon. March on, my soul, with might! 22 “Then loud beat the horses’ hoofs with the galloping, galloping of his steeds. 23 “Curse Meroz, says the angel of the Lord, curse its inhabitants thoroughly, because they did not come to the help of the Lord, to the help of the Lord against the mighty. 24 “Most blessed of women be Jael, the wife of Heber the Kenite, of tent-dwelling women most blessed. 25 He asked for water and she gave him milk; she brought him curds in a noble’s bowl. 26 She sent her hand to the tent peg and her right hand to the workmen’s mallet; she struck Sisera; she crushed his head; she shattered and pierced his temple. 27 Between her feet he sank, he fell, he lay still; between her feet he sank, he fell; where he sank, there he fell—dead. 28 “Out of the window she peered, the mother of Sisera wailed through the lattice: ‘Why is his chariot so long in coming? Why tarry the hoofbeats of his chariots?’ 29 Her wisest princesses answer, indeed, she answers herself, 30 ‘Have they not found and divided the spoil?— A womb or two for every man; spoil of dyed materials for Sisera, spoil of dyed materials embroidered, two pieces of dyed work embroidered for the neck as spoil?’ 31 “So may all your enemies perish, O Lord! But your friends be like the sun as he rises in his might.” And the land had rest for forty years.

Richter 5 | Nya Levande Bibeln English Standard Version

Deboras och Baraks sång

The Song of Deborah and Barak