1David fortsatte sedan upp mot grottorna vid En-Gedi.2När Saul kom tillbaka från striden mot filisteerna, fick han reda på att David hade gått till En-Gedis öken.3Han valde ut tre tusen män bland hela Israel och gick för att söka efter honom vid Stenbocksklipporna.4På ett ställe, där vägen passerade några fårfållor, gick Saul in i en grotta för att göra sina behov. Det råkade vara just den plats dit David och hans män tagit sin tillflykt.5"Nu har tillfället kommit", viskade Davids män till honom. "Detta är vad Herren menade, när han sa: 'Jag ska ge Saul i din hand, så att du kan göra som du vill med honom!' " Då smög David sig fram och skar av en bit av Sauls mantel.6Men hans samvete började omedelbart oroa honom.7"Jag skulle inte ha gjort det", sa han till sina män. "Det är inte rätt att göra så mot Guds utvalde kung. Man ska inte lyfta sin hand mot Guds smorde!"8David höll tillbaka sina män och tillät inte att de dödade Saul. När Saul lämnat grottan och gått sin väg, kom David ut efter honom och ropade: "Min herre och min kung!" Och när Saul vände sig om, bugade sig David djupt inför honom.10Sedan ropade han till Saul: "Varför lyssnar du till dem som säger att jag försöker skada dig? I dag har du sett att det inte är sant. Herren gav dig i min hand där i grottan, och några av mina män tyckte att jag skulle döda dig, men jag skonade dig. Jag tänkte nämligen: 'Jag vill inte förgripa mig på Herrens utvalde kung.'12Kan du se vad jag har i min hand? Det är ena hörnet av din mantel! Jag skar av det, men jag dödade dig inte! Är inte detta bevis nog för att jag inte tänker skada dig, och att jag inte har syndat mot dig, även om du står efter mitt liv?13Herren får döma mellan oss. Kanske kommer han att döda dig för vad du har försökt göra mot mig, men jag tänker aldrig göra dig något illa. Ett gammalt ordspråk säger ju:14'Den som är ond gör vad ont är.' Därför vill inte jag röra dig.15Vem är det Israels kung försöker ta till fånga? Är det meningen att han ska använda sin tid till att jaga någon, som är lika farlig som en död hund och lika stark som en loppa?16Herren är vår domare, och han ska döma vem som har rätt och straffa den skyldige. Han är min försvarare, och han ska rädda mig undan dig!"17Saul ropade tillbaka: "Är det verkligen du, min son David?" Sedan började Saul gråta högt.18Han sa till David: "Du är en bättre människa än jag, för du har lönat ont med gott.19Ja, du har visat din storhet i dag, för när Herren gav mig i din hand, dödade du mig inte.20Vem låter sin fiende komma undan, när han har honom i sin makt? Herren ska belöna dig för den godhet du har visat mig i dag!21Nu inser jag att du kommer att bli kung och att Israel blir ditt rike.22Lova mig därför med en ed inför Herren, att du inte kommer att döda min familj och förgöra mina ättlingar."23David lovade Saul detta. Saul gick tillbaka hem, men David och hans män återvände till sin grotta.
English Standard Version
David Spares Saul’s Life
1* When Saul returned from following the Philistines, he was told, “Behold, David is in the wilderness of Engedi.”2Then Saul took three thousand chosen men out of all Israel and went to seek David and his men in front of the Wildgoats’ Rocks.3And he came to the sheepfolds by the way, where there was a cave, and Saul went in to relieve himself.* Now David and his men were sitting in the innermost parts of the cave.4And the men of David said to him, “Here is the day of which the Lord said to you, ‘Behold, I will give your enemy into your hand, and you shall do to him as it shall seem good to you.’” Then David arose and stealthily cut off a corner of Saul’s robe.5And afterward David’s heart struck him, because he had cut off a corner of Saul’s robe.6He said to his men, “The Lord forbid that I should do this thing to my lord, the Lord’s anointed, to put out my hand against him, seeing he is the Lord’s anointed.”7So David persuaded his men with these words and did not permit them to attack Saul. And Saul rose up and left the cave and went on his way.8Afterward David also arose and went out of the cave, and called after Saul, “My lord the king!” And when Saul looked behind him, David bowed with his face to the earth and paid homage.9And David said to Saul, “Why do you listen to the words of men who say, ‘Behold, David seeks your harm’?10Behold, this day your eyes have seen how the Lord gave you today into my hand in the cave. And some told me to kill you, but I spared you.* I said, ‘I will not put out my hand against my lord, for he is the Lord’s anointed.’11See, my father, see the corner of your robe in my hand. For by the fact that I cut off the corner of your robe and did not kill you, you may know and see that there is no wrong or treason in my hands. I have not sinned against you, though you hunt my life to take it.12May the Lord judge between me and you, may the Lord avenge me against you, but my hand shall not be against you.13As the proverb of the ancients says, ‘Out of the wicked comes wickedness.’ But my hand shall not be against you.14After whom has the king of Israel come out? After whom do you pursue? After a dead dog! After a flea!15May the Lord therefore be judge and give sentence between me and you, and see to it and plead my cause and deliver me from your hand.”16As soon as David had finished speaking these words to Saul, Saul said, “Is this your voice, my son David?” And Saul lifted up his voice and wept.17He said to David, “You are more righteous than I, for you have repaid me good, whereas I have repaid you evil.18And you have declared this day how you have dealt well with me, in that you did not kill me when the Lord put me into your hands.19For if a man finds his enemy, will he let him go away safe? So may the Lord reward you with good for what you have done to me this day.20And now, behold, I know that you shall surely be king, and that the kingdom of Israel shall be established in your hand.21Swear to me therefore by the Lord that you will not cut off my offspring after me, and that you will not destroy my name out of my father’s house.”22And David swore this to Saul. Then Saul went home, but David and his men went up to the stronghold.
Diese Website verwendet Cookies, um Ihnen die bestmögliche Nutzererfahrung bieten zu können.