1Lyssna nu, min tjänare Jakob, Israel, som jag har utvalt:2Så säger HERREN, som skapade dig och formade dig i moderlivet, han som hjälper dig: Var inte rädd, min tjänare Jakob, Jeshurun[1], som jag har utvalt.3Jag ska utgjuta vatten över törstande mark, floder över uttorkat land. Jag ska utgjuta min Ande över dina barn och mina välsignelser över dina ättlingar.4De ska växa upp bland gräset, som pilträd på en flodstrand.5En ska säga: ’Jag tillhör HERREN’, en annan bära Jakobs namn, en tredje ska skriva att han är HERRENS och hedras med namnet Israel.”6Så säger HERREN, Israels kung och befriare, härskarornas HERRE: ”Jag är den förste och jag är den siste. Det finns ingen annan Gud än jag.7Vem är som jag? Låt honom tala om det, förklara, lägga fram för mig vad som hänt sedan jag formade mitt folk i urtiden, och vad som ska komma.[2] Låt dem berätta vad som ska komma att ske.8Var inte förskräckta, var inte rädda! Har jag inte förkunnat och förutsagt detta för länge sedan? Ni är mina vittnen. Finns det någon annan Gud än jag? Nej, ingen annan klippa finns, jag vet ingen.”
Avgudarnas meningslöshet
9De som bygger avgudar åt sig är ingenting. Deras älskade beläten har ingen hjälp att ge. Deras vittnen ser inget och vet inget, de får stå där med skam.10Vem gör sig en gud, gjuter en gudabild som inte är till någon nytta för honom?11Alla hans anhängare ska stå med skam, för hantverkarna som gjort dem är själva bara människor. Låt dem alla samlas och ställa sig där. Alla ska de stå där med skam och i skräck.12Smeden bearbetar järn vid sitt städ, i glöden, och formar det med hammare med all sin kraft. Han blir hungrig och trött, dricker inget vatten och blir matt.[3]13Snickaren tar mått med band, sätter ut märken med krita och hugger ut den med stämjärn. Han märker ut formen med passare, formar den som en människa i all hennes glans, som sedan kan bo i ett tempel.14Man hugger ner cedrar åt sig, tar cypress och ek och låter dem växa bland skogens träd, eller planterar ett cederträd som regnet får att växa.[4]15Av trädet får man sedan ved att värma sig med och för att tända en eld för att baka bröd. Men man gör också en gud som man tillber och faller ner inför.16Hälften av träet använder man till en brasa där man lagar mat och steker kött att mätta sig med, värmer sig och säger: ”Så, nu är jag varm, nu kan jag sitta och se på elden.”17Av resten gör man en gud, en avgud, som man faller ner för, dyrkar och ber till och säger: ”Rädda mig! Du är min gud!”18Dessa vet ingenting, förstår ingenting, deras ögon är tillslutna så att de inte kan se, liksom deras sinnen så att de inte kan fatta.19Ingen tänker efter, ingen har vett och förstånd att säga: ”Jag har eldat upp hälften av det för att baka bröd på kolen, steka kött och äta. Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud? Skulle jag falla ner för ett stycke trä?”20Den som sätter sin lit till aska lurar sig själv. Han kan inte rädda sig själv eller säga: ”Det som jag har här i min hand är en lögn.”
Guds skaparmakt
21”Tänk på detta, Jakob, Israel, för du är min tjänare! Jag har format dig, du är min tjänare, Israel, och jag ska inte glömma bort dig.22Jag har utplånat dina synder som ett moln, dina brott som morgondimman. Vänd om till mig, för jag har friköpt dig.”23Sjung av glädje, ni himlar, om vad HERREN har gjort! Ropa högt, jordens djup! Stäm upp en sång, ni berg, du skog med alla dina träd, för HERREN har friköpt Jakob och visar sig härlig i Israel!
Jerusalem ska bli bebott
24Så säger HERREN, din befriare, han som formade dig i moderlivet: ”Jag är HERREN som har skapat allt, som ensam spänt upp himlarna och ensam brett ut jorden.25Jag är den som tillintetgör de falska profeterna och gör spåmännen till dårar, som förkastar de visas lärdom och gör den till dårskap.26Men jag verkställer mina tjänares ord och fullföljer vad mina sändebud sagt. Jag säger om Jerusalem: ’Det ska bli bebott,’ och om Juda städer: ’De ska bli uppbyggda.’ Jag ska resa upp deras ruiner igen.27Jag säger till havsdjupet: ’Torka ut!’ Och jag torkar ut dina floder.28Jag säger om Kyros: ’Han är min herde, han ska förverkliga allt jag vill.’ Han ska säga om Jerusalem: ’Det ska bli uppbyggt,’ och om templet: ’Dess grund ska läggas.’